Filmen bygger på en roman med samma namn av Leo Tolstoy som gavs ut på svenska 1885. Tolstoj beskriver här den ryska överklassen, vilken han själv så motvilligt tillhörde.
Jag har sett Anna Karenina för länge, länge sedan men då den gamla versionen från 1935 med Greta Garbo och jag mindes inte speciellt mycket av den annat än passionen mellan Anna och Vronskij. Så det var roligt och intressant att se den här nya versionen och fascineras av hur livet levdes där i mitten av 1800-talet.
Filmen handlar om den gifta Anna Karenina och hennes passionerade förhållande med officeren Vronskij. Man får också följa den efter hand lyckligare kärlekshistorien mellan Kitty och godsägaren Levin.
Anna har en son med sin man Karenin som hon är väldigt fäst vid och Karenin arbetar som någon typ av högre uppsatt ämbetsman, vad jag förstår i alla fall. Karenin verkar vara väldigt fäst vid sitt arbete, som går före både Anna och sonen, vilket antagligen gör henne djupt olycklig. Kanske därför som hon lätt blir förälskad i Vronskij när han dyker upp på en tillställning där Anna är.
Det är en stor kärlek som ingen av dem kan motstå även om de i början försöker att avstå från sina känslor, speciellt Anna men de kapitulerar och inleder en relation. Vilket får förödande konsekvenser, särskilt Anna får det besvärligt, eftersom hennes man inte alls vill bli förödmjukad inför öppen ridå och vägrar att gå med på skilsmässa. Även övriga samhället dömer Anna mycket kraftigt och de flesta tar avstånd från henne och hennes val av älskare.
Jag tycker att filmen är välgjord och intressant och man lever sig in i intrigerna. Det jag reagerade på i början av filmen var hur den byggts upp med olika scener som man filmade händelserna i, som en teaterscen ungefär. Jag reagerade också på miniatyrtågen som kördes i ett låtsaslandskap men jag vande mig vid detta "overkliga" efter hand, det gav filmen en speciell karaktär. Även om jag tror att jag hade uppskattat naturliga filmsekvenser. I övrigt är det mest Anna Karenina som filmen kretsar kring, som spelas av Keira Knightley, vilket hon gör bra även om det ibland känns som att hon inte bottnar i Annas känslor fullt ut.
Jude Law spelare Karenin, på ett trovärdigt sätt tycker jag och Alicia Vikander gör en mycket bra tolkning av den lite mera undanskymda rollen som Kitty.
Av mig får filmen en 4:a av 5.
Regissör: Joe Wright
Författare: Tom Stoppard (manuskript), Leo Tolstoy (roman)
Skådespelare: Keira Knightley, Jude Law, Aaron Taylor-Johnson och Alicia Vikander
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar