111 min - Drama, Music, Romantik - 6 September 2013 (Sverige)
En trasig cirkels olika delar - kanske kan man översätta filmens titel ungefär på detta sätt. Det är i alla fall ungefär vad filmen handlar om.
Elise är en kvinnlig tatuerare, Elise, som träffar mannen i sitt liv, Didier, när han kommer in till hennes studio en dag. Didier är sångare i ett bluegrass band och bor på en gård i en husvagn och har en massa olika djur.
Som personligheter är de varandras motsatser men de inleder ett förhållande som utvecklas på många plan. De verkar väldigt lyckliga och så blir Elise med barn, vilket inte var planerat. Hon vill ha barnet men Didier hade inte räknat med detta och blir en aning vresig och sur men när barnet föds så förändras hans inställning och han blir en kärleksfull pappa.
Det är här som den vackra och lyckliga sagan börjar falla itu, flickan Maybelle, blir sjuk i cancer när hon är i 6-års åldern och vi får följa med i familjens kamp för att få henne frisk igen.
Jag tycker om den här filmen även om den första delen är lite väl seg och långdragen men sen blir det mer handling och drama. Filmen lyfts upp av bluegrass musiken, som är riktigt bra och av skådespelarna som också är mycket skickliga och trovärdiga i sina roller.
Om jag ska säga något negativt om filmen är det väl att jag tycker att man hoppar för mycket mellan olika skeenden och tidpunkter, vilket gör att man inte riktigt följer med känslomässigt i de snabba växlingarna mellan glädje och sorg. Det blir lite ytligt tycker jag men den är inte svår att förstå, ibland kan det ju vara baksidan av att hoppa mellan olika tidsskeenden.
I alla fall tycker jag att filmskaparna har lyckats med att visa hur livet kan vara. Hur kärleken kan vara och att man ibland drabbas av saker utanför ens egen vilja. Är det då slumpen som avgör eller finns det en Gud bakom det hela?
Regissör: Felix Van Groeningen
Författare: Johan Heldenbergh (manuskript), Mieke Dobbels (manuskript)
Skådespelare: Veerle Baetens, Johan Heldenbergh och Nell Cattrysse med flera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar